Mitt möte med Sega – vår nya skribent Angelo presenterar sig

sega sonic logga

Jag minns så väl när jag fick upp ögonen för tv-­spel, minns det som igår… I början av 90­-talet när man var en liten grabb så lekte man med sina Turtles-gubbar, man såg på Disneydags och man spelade sina sällskapsspel såsom Drakborgen. Men jag kommer ihåg hur fascinerad jag blev över ett litet handhållet LCD-­spel som jag fick av min storebror, här kunde man påverka en bils rörelse på en bana med knapptryckningar, det var något helt annat än leksaker. Man var med i en ny värld där man kunde interagera med saker. I och med detta var mitt spel­intresse fött.

Batman_Returns

Efter ett tag skaffade min storebror ett NES 8­bit, och höjdpunkten under veckorna var på fredagarna då jag och min lillebror fick komma hem till honom och spela, spela och åter spela. Det dröjde dock länge innan jag fick min egna konsol att spela på, men jag önskade mig länge och en födelsedag så slog min önskan in. Ett stort hårt paket som jag öppnade hastigt, slet bort pappret helt enkelt, och jag studsade runt av glädje då jag såg den rutiga kartongen med den lilla pojken med stora öron på. Jag hade fått ett Master System och pojken på kartongen var ingen mindre än Segas första maskot Alex Kidd!

I ett litet paket intill fick jag ett bilspel som med det inbyggda i konsolen (Alex Kidd in Miracle World) gav mig två stycken spel till min första konsol. Sedan Master Systemet hade anlänt i mitt och min lillebrors rum så la vi all ledig tid framför tv­-skärmen, och kämpade oss igenom Alex Kidd. Bilspelet bytte vi dock mot Asterix som vi klarade väldigt snabbt. Det var väldigt magiska stunder och känslan man hade då, är svår att uppnå idag på samma sätt.

alex kidd

Jag vill minnas att spelutbudet var magert och spelen var dyra, så jag och min lillebror pantade burkar och diskade ihop till spelen, men det var väl värt mödan. Batman Returns var ett sådant spel som tog lång tid att diska ihop till, men jösses vilken action! Att låna spel var svårt då de allra flesta klasskompisar hade NES som var dominerande i just den staden som jag växte upp i. Jag började även läsa Sega Force och Sega med sin svarta image och blåa igelkott var ju bara så mycket coolare än det gråa Nintendo med dess rörmokare. Sega hade en gång för alla kommit in i mitt spel­liv för att stanna…

sega master system
Angelos första spelkonsol som han givetvis har kvar.

Av: Angelo Westerberg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s