Recension av Völgarr the Viking till Dreamcast

År: 2015
Utvecklare: Crazy Viking Studios
Portering av: Marc Hall

Völgarr kom till PC (Steam) redan 2013 och till Xbox One året efter. Spelet går att ladda ner för runt en hundring, men vill du spela gratis ska du välja Dreamcast-versionen som de släppt fri. Har du ingen av dessa konsoler lär det snart dyka upp till 3DS, PS4 med flera. Utvecklaren Crazy Viking Studios samlade in pengar till spelet genom Kickstarter och har Rastan (Taito 1987) som sin förebild, vilket är ganska enkelt att se. Gänget bakom jobbade innan för Griptonite Games med bland annat kända spel inom Assassin’s Creed-, Spider-Man- och Spore-varumärkena, men tröttnade på de moderna, ofta tråkiga spelen. Enligt VD:n Kristofor Durrschmidt blev droppen när allt skulle styras med touch på moderna plattor. Eftersom han tycker spel ska manövreras med knappar lämnade han och startade eget.

Det hela är ett klassiskt hack n’ slash i 2D. Utrustad med ett svärd och ett kastspjut tar du dig fram och krossar allt i din väg. Spjutet kan du kasta fast i väggar och sedan klättra på för att ta dig högre upp. Din hjälte kan dessutom dubbelhoppa vilket du snart upptäcker behövs. Slutligen har du ofta en metallsköld som skyddar dig automatiskt om du håller dig stilla.

Völgarr är svårt, mycket svårt. Trots att du på första banan snabbt kan ta rustningsdelar så att du tål flera slag från fiender åker man snart på stryk. Det är svårt att beskriva vad i utmaningsnivån som gör spelet så svårt. Trots allt kommer fienderna alltid på samma plats och det finns inga större slumpmoment som ställer till det. Personligen tror jag det är Dreamcast styrkors som ställer till det, eller möjligen porteringen? Det hela känns exakt, men känslan i styrningen är inte hundra. Det är svårt att sätta fingret på vad det är. Att du inte kan styra i motsatt riktig när du hoppar är en sak man stör sig på.

Völgarr är ett häftigt spel med läcker grafik, men på gränsen till för svårt. Det är ju dock det skaparna var ute efter, ett gammaldags spel där du får kämpa för att nå nästa bana om och om igen. Kanske att de skulle haft lite kortare sträckor mellan ställena där du återuppstår efter att fått ha kasta in handduken för 50:e gången. Det är ett tacksamt spel att göra speedruns på då det har klocka och en egen rankinglista inbyggt i spelet. Runt 22 minuter verkar det nuvarande rekordet ligga på. Att spelet däremot dök upp i boken ”The 200 Best Video Games of all Time” är bara pinsamt, det finns tusentals bättre spel än detta.

Betyg: 4 av 5